Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Avtalsuppföljning med AI
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

“Thorell värd en eloge som antar utmaningen att diskutera IOP”

DebattJag har flera gånger försökt provocera till debatt om IOP. Tills nu har ingen antagit utmaningen, skriver Mathias Sylvan i sitt svar på Philip Thorells debattartikel.

| 2017-11-28

Slutsatsen är att skattefinansierade välfärdstjänster inte utförs mot ersättning vilket är en förutsättning för att den fria rörligheten ska gälla. I artikeln åberopas flera domar från EU-domstolen till stöd för att dessa tjänster faller utanför EU:s marknadsregler.

Inte heller upphandlingsreglerna omfattar icke-ekonomiska tjänster. Detta framgår av artikel 2 i EU:s protokoll om tjänster av allmänt intresse och beaktandesats 6 i direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling.

Kommunen gör alltså gällande att skattefinansierad äldreomsorg är en icke-ekonomisk tjänst av allmänt intresse som därmed inte omfattas av LOU. Det är riktigt att myndigheters verksamhet generellt är allmännyttig och skattefinansierad. Men den är inte en icke-ekonomisk tjänst av allmänt intresse. Av beaktandesats 114 i direktivet framgår att härmed avses de ”personliga tjänsterna”, det vill säga vård, omsorg och utbildning. Dessa ”personliga tjänster” utförs för någon annan än myndigheten, en patient, en omsorgstagare eller en elev.

Ett annat ord för ”personliga tjänster” är ”välfärdstjänster”. Välfärdstjänster som är skattefinansierade är tjänster som inte utförs mot ”ersättning” i den mening detta begrepp har i EU-rätten.

Slutsatserna är utmanande. Allt sedan jag första gången gav uttryck för dem i en rapport för Malmö stad 2013 har reaktionerna varit ömsom klentrogna, ömsom ilsket avvisande. Philip Thorells artikel i U24 är därför ingen överraskning. Thorell gör gällande att kommunen feltolkar artikel 2 i Protokollet. Enligt honom innebär medlemsstatens behörighet att beställa icke-ekonomiska tjänster endast valet att beställa eller inte beställa tjänster. Väljer upphandlande myndighet att beställa tjänsten så måste denna konkurrensutsättas, enligt Thorell.

Enligt Thorells tolkning påverkar unionsrätten på visst sätt medlemsstaternas behörighet att beställa icke-ekonomiska tjänster, nämligen hur dessa beställs. Det entydiga beskedet i artikel 2 i Protokollet är emellertid att unionsrätten ”inte på något sätt” ska påverka denna behörighet. ”Inte på något sätt” inkluderar allt, också hur de beställs.

I Thorells tolkning blir dessutom artikel 2 en nonsensbestämmelse. Unionsrätten tvingar inte myndigheten att beställa några tjänster från marknaden, vare sig icke-ekonomiska eller ekonomiska. Myndigheten är alltid fri att använda sig av sin egen regi. Myndigheten kan städa med egen personal, använda sina egna it-experter eller sin egen HR-personal. Myndigheten måste inte heller köpa advokattjänster utan kan använda sig av sina egna jurister. Konsekvensen av Thorells tolkning är att artikel 2 antingen blir meningslös, eftersom detta gäller ändå och dessutom alla tjänster.

Alingsås kommun hävdar att artikel 2 i Protokollet innebär att EU-rätten inte heller påverkar hur myndigheten beställer en icke-ekonomisk tjänst. Samma tolkning gör för övrigt Kammarrätten i Stockholm i mål 8101-8104-08 angående en rektorsutbildning som upphandlades av Skolverket. Trots att Skolverket vände sig till marknaden för att köpa in rektorsutbildningen och trots att flera leverantörer lämnade anbud ansågs inte LOU gälla. Kammarrättens skäl var var att utbildningen är skattefinansierad och därmed icke-ekonomisk.

Denna tolkning bekräftas också av beaktandesats 6, direktiv 2014/24/EU enligt vilken det framgår att ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” inte omfattas av direktivet. Enligt Thorell kan ”[e]n tjänst som tillhandahålls åt en myndighet… aldrig vara av allmänt intresse”. Men välfärdstjänster tillhandahålls inte ”åt en myndighet”. De tillhandahålls åt tredje man. Är de dessutom skattefinansierade är de icke-ekonomiska tjänster. De blir inte ekonomiska genom att myndigheten beställer utförandet av en extern aktör. Av tjänstedirektivet beaktandesats 34 framgår att icke-ekonomiska tjänster förblir icke-ekonomiska tjänster oavsett om de bedrivs av staten ”eller för statens räkning”.

Thorell anser att kommunens tolkning får orimliga konsekvenser eftersom i så fall hela polisväsendet skulle slippa upphandla. Men polisverksamhet är vare sig en välfärdstjänst eller ”icke-ekonomisk tjänst av allmänt intresse” eftersom polisverksamhet inte är en sådan ”personlig tjänst” som anges i beaktandesats 114, direktiv 2014/24/EU. Äldreomsorg är det däremot.

Thorell är ändå värd en eloge. Jag har flera gånger försökt provocera till debatt i denna fråga. Tills nu hade ingen antagit utmaningen. Mot denna bakgrund är hans artikel välkommen.

Mathias Sylvan
Upphandlingsjurist

Här kan du läsa Philip Thorells debattartikel.

Annons

Vill du också skriva ett debattinlägg?
Kontakta Bettina på bettina@backup.upphandling24.se för mer information!

Läs mer: Debatt

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "“Thorell värd en eloge som antar utmaningen att diskutera IOP”"

  1. Björn skriver:
    28 november, 2017 kl. 15:01

    Men nog är det väl så, att om en kommun beställer en välfärdstjänst av en privat utförare, så måste den upphandlas enligt LOU? Det är skillnad på egenregiutförd välfärdsverksamhet och privat utförd dito, på så sätt att den förstnämnda är just egenregi och en del av myndighetens kärnverksamhet, medan den sistnämnda bedrivs av företag på en konkurrensutsatt marknad.

    Myndigheten kan alltså välja mellan 1) egenregi utan upphandling, eller 2) låta en privat leverantör utföra välfärdstjänsten, som då ska upphandlas först.

    Diskussionen behöver inte vara krångligare än så. Kejsaren är naken!

  2. JurisCandide skriver:
    1 december, 2017 kl. 10:52

    Författaren anger att “Men välfärdstjänster tillhandahålls inte ”åt en myndighet”. De tillhandahålls åt tredje man.”

    I min mening så tillhandahålls t.ex. inköpt äldreomsorg åt just kommunen som sedan i sin tur fördelar tjänsten vidare till kommunmedborgarna.

    Frågan är väl inte mer komplicerad än att vi kan titta på vilka parter det är som har ett avtal med varandra. Vem köper av vem? Ergo: vem tillhandahåller en tjänst åt vem?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Guidar Finland om sanktioner
  • Norrut med “open book light”
  • Politiker styrde direktavtal
  • Riskerar avgift och skadestånd
  • Slottner kräver skärpning

Lediga jobb

Verksjurist med fokus på avtals- och upphandlingsjuridik

Erfaren upphandlare till Linköpings kommun

Senior upphandlare med erfarenhet av IT-upphandling

Konsult inom IT-sourcing och offentlig upphandling

Logotyp, Myndigheten för civilt försvar

Inköpare till Myndigheten för civilt försvar

Logotyp, Myndigheten för civilt försvar

Upphandlare inom varor och tjänster

Logotyp, Myndigheten för civilt försvar

Junior upphandlare med inriktning mot IT

Verksjurister inom upphandling till Svenska kraftnät

  • Hållbarhetsstrateg hållbara upphandlingar

Senaste nyheterna

FinlandGuidar Finland om sanktioner
Norrut med “open book light”
Verksjurist med fokus på avtals- och upphandlingsjuridik
Politiker styrde direktavtal
Riskerar avgift och skadestånd
Statsråd som deltar på regeringens sommarfika.Slottner kräver skärpning
Sara-Li OlovssonByter till Foyen
Byggherrarna: fel med tillsyn först
Magnus Jansson”I praktiken två avtal”
Erfaren upphandlare till Linköpings kommun
Senior upphandlare med erfarenhet av IT-upphandling
Lovar bättre kontroll
Adjö till hängmattan?
Dammar av Östlings idéer
Första strategin spikad
Lovar bättring i ”akuta projekt”
Konsult inom IT-sourcing och offentlig upphandling
Meit Fohlin, foto: malin ericssonErsatte FKU med öråd
Splittring om nya straffet
Ponthus AnderssonVGR:s ombud om AI-testerna
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Så får du till bra entreprenadprojekt utan tvister

Utbildningen Entreprenadupphandling och AMA AF belyser missförstånd inom entreprenadjuridiken och ger konkreta exempel. Men den vill också förmå och uppmuntra deltagarna till att i större utsträckning själva läsa på och bilda sig en egen uppfattning om vad det faktiskt står om hur man använder AMA AF.

Mest visade inlägg

  • Adjö till hängmattan?
  • ”I praktiken två avtal”
  • Lovar bättre kontroll
  • Splittring om nya straffet
  • Stora förändringar med ny “EU-lag”
  • Byter till Foyen
  • Politiker styrde direktavtal
  • Slottner kräver skärpning
  • Riskerar avgift och skadestånd
  • Dammar av Östlings idéer

Läsarnas åsikter

Valacken : Lovar bättre kontroll
den rapporten kommer vi nog alla att få figurera i, i lätt omarbetad form, under det närmsta året.
peter : Lider av felaktiga siffror
Är Tendium på väg att gå i konkurs?
Birgitta Dichter : Stora förändringar med ny “EU-lag”
Det är på tiden mycket intresse i denna fråga.
Linda : VGR:s ombud om AI-testerna
Jag är helt övertygad om att detta är en företeelse som vi kommer att se mer av från anbudsgivare generellt,…
Clifford Landin : Stora förändringar med ny “EU-lag”
Det är hög tid att det tas ett rejält omtag hela lagstiftningen! Spännande, minst sagt! Clifford Landin
Per-Arne Jonsson : Betalar ni 62 procent mer?
Flera kommuner har nått framgång genom att skapa DIS - Dynamiska InköpsSystem - för delar av livsmedelsköpen. Det har visat…
Skattebetalare : Lotten föll – vinnaren hoppade av
Spännande om det fanns prisskillnader i anbuden och att de båda anbudsgivarna, efter tilldelning, insåg att de kunde låta den…
Undrande : Lotten föll – vinnaren hoppade av
Får en anbudsgivare ta tillbaka sitt anbud efter tilldelning? Är de inte bundna av sitt anbud? Får i så fall…
Stefan : Lotten föll – vinnaren hoppade av
Vän av ordning trycker på min kärnpoäng. Anbuden var inte lika, eftersom det ena uppenbarligen inte var seriöst menat när…
Vän av ordning : Lotten föll – vinnaren hoppade av
Varför diskutera lottningen i detta fall istället för ett företag som lämnar anbud och som sen hoppar av pga "Företaget…