Det framgår av en redovisning till trafiknämnden i Region Stockholm.
– Enkelt förklarat kan man säga att våra fakturor följer byggindex och vår ersättning från parterna följer KPI. Skillnaden i kostnadsutveckling mellan dessa kallar vi indexgapet. Vi får helt enkelt inte lika mycket i ersättning som vi lägger ut på att bygga. Vår bedömning är att index för bygg- och anläggningssektorn fortsätter att växa snabbare än KPI även framåt och det är det vi flaggar för nu, säger förvaltningschef Per Ling-Vannerus, i en artikel på Nya tunnelbanans webbplats
Finansiärerna är sex till antalet. Förutom staten och Region Stockholm handlar det om fyra kommuner: Stockholm, Nacka, Järfälla och Solna.
Hela upplägget bygger på två överenskommelser, Stockholmsförhandlingen från 2013 och Sverigeförhandlingen 2017, där ersättningsnivån följs av KPI och inte byggindex.
För tunnelbaneprojektet, som hittills kostat 40,7 miljoner kronor, har det gett en avvikelse på 2,7 miljarder kronor som måste täckas genom tilläggsavtal.
Enligt ledningen för Nya tunnelbanan kan förhandlingarna bli problematiska med svårigheter att nå enighet.
En större genomlysning av projektet pågår med målet att under hösten redovisa en detaljerad slutprognos för kostnader och tidsplan.
I den senaste tertialrapporten till trafiknämnden lyfter Nya tunnelbanan ett antal åtgärder för att minska indexpåverkan.
”De första 18 månaderna från kontraktstecknande är enligt avtal med entreprenören ouppräknat. Dessutom räknas enbart 90 procent av index upp. För att minska indexuppräkningen ytterligare betalas 10 procent av kontraktssumman ut som ett förskott.”
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer